Balansen på arbetsmarknaden ska bibehållas
På samma sätt som kollektivavtal förhandlas om och utvecklas över tid, så måste även arbetsrätten kunna förändras i takt med att arbetsmarknaden gör detsamma. Men steg mot ökad flexibilitet för företagen måste mötas med likvärdiga steg som ger löntagarna ökad trygghet. Balansen mellan parterna på arbetsmarknaden kommer aldrig att rubbas åt fel håll så länge vi socialdemokrater är med och styr.
Vi är medvetna om att det finns både olika och starka åsikter om det Januariavtal som vårt parti förhandlat fram med våra samarbetspartier på nationell nivå, inte minst på det område i avtalet som rör arbetsrätten.
Det har vi respekt för. Om vi socialdemokrater själva fick bestämma skulle vi vilja att löntagarna fick mer att säga till om. Men med vårt partis resultat på 28 procent i senaste riksdagsvalet har vi inte de röster som krävs för en politik med den inriktningen. Tvärtom – vi har istället en situation där 60 procent av riksdagens ledamöter föreslår raka motsatsen. Det är den verklighet vi lever i, och som vi har att hantera.
Genom överenskommelsen i regeringsförhandlingarna med Centerpartiet och Liberalerna har vi säkrat en arbetsrätt där en grundläggande maktbalans mellan fack och arbetsgivare ska upprätthållas. För oss socialdemokrater är detta helt centralt, och formuleringen om bibehållen balans en viktig seger i detta avtal.
Mot oss står den stora majoritet i riksdagen som vill annorlunda. En moderatledd regering hade förändrat turordningsreglerna och saklig grund vid uppsägning av personliga skäl. Detta utan att parterna hade getts möjlighet att förhandla om det, och utan några ambitioner att balansen mellan parterna skulle upprätthållas.
Under våren behandlade riksdagen motioner på detta område. Där framgår det tydligt vad alternativet till Januariavtalet hade varit: ett högerkonservativt block i regeringsställning hade gjort stor åverkan på arbetsrätten. Bland de förslag vi i riksdagen röstade nej till finns alltifrån grova inskränkningar av strejkrätten och förslag om lagstadgade minimilöner, förlängda provanställningar och återinförande av Lex Laval. Sammantaget skulle det helt rasera balansen mellan parterna på arbetsmarknaden. De stora förlorarna på det skulle vara Sveriges löntagare.
Arbetsrätten kommer att förändras, men vi socialdemokrater ser helst att det är arbetsmarknadens parter som kommer överens i en förhandling. Kommer inte parterna överens så väntar dock tuffa politiska förhandlingar i höst.
Vi vill därför vara tydliga: i överenskommelsen mellan januaripartierna står klart och tydligt att balansen på arbetsmarknaden ska bibehållas. Den utredning om LAS som presenterats lever inte upp till detta grundläggande krav. Därmed kan utredningens förslag, så som det är formulerat nu, aldrig bli ett skarpt lagförslag. Åtminstone inte så länge vi har en socialdemokratiskt ledd regering.
Anna Johansson, ordförande riksdagens arbetsmarknadsutskott (S)
Ingemar Nilsson, riksdagsledamot (S) Västernorrland