Den politiska vardagen

När denna krönika skrivs, torsdag vecka 44, infinner sig en av riksdagsårets s.k. plenifria veckor. Det betyder att i riksdagen pågår en sådan vecka inga utskottssammanträden, debatter eller omröstningar. Istället ska ledamöterna vara hemma i sina valkretsar och träffa väljare, organisationer, företag, göra besök av olika slag. Ett alternativ är att man som ledamot, eller tillsammans med en grupp ur sitt riksdagsutskott är på studieresa någonstans. Just att möta människor, företag och organisationer i deras vardag är ett viktigt sätt att få påfyllnad i det demokratiska arbetet.

Måndagen tillbringade jag för min del i Umeå och möte med Regionpolisrådet Nord. Polisens omorganisation, resursfrågor och prioriteringar, rekryteringssvårigheter i glesbygd, frågorna är många. Att skapa en nationell myndighet av polisen var absolut rätt. Däremot har förändringen, genomförandet tagit alldeles för lång tid. Nu måste den nya organisationen börja leverera. Förutsättningarna för det finns. Det upplevde jag på väldigt nära håll den gångna lördagen/söndagen. Jag hade då möjligheten att följa med i en patrullbil i Sundsvall/Medelpad under drygt elva timmar tillsammans med två mycket duktiga och engagerade poliser. På så sätt får man också påfyllnad i det politiska arbetet.

Tisdagen tillbringade jag tillsammans med Mittuniversitet och SCA R&D Centre. Där fick jag en imponerande genomgång av den forskning som bedrivs vid Mittuniversitetet i Sundsvall inom skogsforskning. Lika spännande var det att få ta del av SCA:s utvecklingsarbete. Dessa två tillsammans skapar mycket av förutsättningarna för framtidens jobb i vår region. Nyttiga kunskaper att ta med till riksdagsarbetet med bl.a. den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

Onsdagen gick i energipolitikens tecken. Besök hos ett teknikföretag i Ulricehamns kommun som levererar viktig teknik till vattenkraften- och vindkraftens aktörer. På plats fick jag en bra inblick i vad ny teknik skapar för möjligheter, inte minst inom vattenkraftens område.

Men, jag fick också ta del av den oro man känner för en del av de målkonflikter som ex. vattenverksamhetsutredningen satt fokus på. All energiproduktion innehåller målkonflikter.

Den lärdomen har vi alla som arbetar i Energikommissionen fått belägg för många gånger i vårt arbete. Ett arbete som nu går mot sitt slut. Vi ska lämna vårt slutbetänkande senast den

31 december. Ett betänkande som av naturliga skäl baseras på den energiöverenskommelse som vi träffade mellan fem av riksdagens partier i juni i år. Erfarenheten av energikommissionen är för min del att det känns bra att fått vara med och träffa en bred blocköverskridande uppgörelse om den så viktiga energipolitiken. Samtidigt har min respekt för frågornas komplexitet bara ökat. Det finns inga objektiva sanningar. Jag har mött en mycket lång rad respekterade experter, professorer, forskare som haft diametralt motsatta uppfattningar. Då är det politikens roll att väga, värdera, väga samman och fatta beslut. Då kan påfyllning, såväl hemma som borta, under en vecka utanför riksdagshuset vara guld värd!

Ingemar Nilsson, socialdemokratisk riksdagsledamot Västernorrland