Det finns ett före och efter den 24 februari

Riksdagskrönika

Det finns några datum i livet man verkligen kommer ihåg väldigt väl och ofta också vad man gjorde när man nåddes av nyheten. Den 24 februari vaknade jag upp i min övernattningslägenhet och som alla morgnar slog jag på P1.

Då nåddes jag av nyheten att Ryssland hade invaderat Ukraina. De hade gjort det vi inte trodde de skulle göra. Jag kom ihåg att de intervjuade en expert som trodde det skulle ta fyra dagar innan Ukraina föll.

Fyra dagar har nu blivit till tre månader och Ukraina fortsätter att bjuda på ett starkt motstånd och försvara sitt land. Men de civila förlusterna och den enorma förödelsen är förfärlig.

Under söndag 15 maj beslutade vår partistyrelse att det bästa för Sverige och svenska folkets säkerhet är att gå med i Nato. Dagen efter fanns jag på plats i kammaren för att lyssna till debatten om Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Utifrån det breda stödet i riksdagen fattade därefter regeringen beslutet om att påbörja processen för medlemskap i Nato.

Många är vi som vänt och vridit på alla funderingar, argument och därefter landat i att ändra vår uppfattning om att det bästa är att stå utanför Nato och fortsätta vara alliansfria.

Helt klart är att det finns ett före och ett efter den 24 februari och beslutet om att ansöka om medlemskap i Nato är inget beslut vi socialdemokrater fattat lättvindigt utan efter mycket noggrant övervägande. När Ryssland visar en fullständig avsaknad av respekt för den europeiska säkerhetsordningen och denna fruktansvärda brutalitet kan vi inte luta oss mot det systemet på samma sätt som vi har gjort tidigare.

Det brutala tillvägagångssättet vid invasionen av Ukraina visar vad Ryssland är beredda att göra. De har bombat ett barn- och förlossningshus, en teater där man skrivit ”barn” på marken bredvid, vi hör vittnesmål om våldtäkter och avrättningar av civila. Vi kan inte utesluta att Ryssland agerar lika risktagande i vårt omedelbara närområde.

Europa, Sverige och svenska folket lever i en ny och farlig verklighet. Den militära alliansfrihet har tjänat Sverige väl men i den nya säkerhetspolitiska verklighet som råder är vår slutsats att den inte kommer tjäna oss lika väl i framtiden.

Samtidigt som nu processen med en natoansökan är igång så har också valrörelsen dragit igång. Nu vill vi bara ut och möte er medborgare och prata politik. Vi ska prata om vår säkerhetspolitik men också om hur vi kan skynda på den gröna omställningen, hur vi kan rusta upp samhällets skyddsvallar och stärka välfärden och om vad som lindrar krigets konsekvenser för företag och vanligt folk.

Sverige och svenska folket kommer att påverkas av krigets konsekvenser under lång tid framöver. Samtidigt har erfarenheterna av pandemin lärt oss att när Sverige möter svåra prövningar tillsammans – då kan vårt land också bättre.

/ Malin Larsson (S), riksdagsledamot för Västernorrland