Kan det som hände i USA hända även här?

Det är onsdag morgon. Jag vaknar upp i ett snötäckt Stockholm, sätter på kaffet och slår på tv:n för att följa nyhetsrapporteringen efter det amerikanska presidentvalet. Jag konstaterar att det som väldigt få här hemma trodde skulle hända, faktiskt har hänt. Donald Trump har vunnit. I mitt Facebookflöde uttrycks chock och förvåning. Själv är jag inte lika förvånad.

För vad händer i ett samhälle där människor känner att det mesta går åt fel håll? Där människor känner förakt för det politiska etablissemanget, som de anser vänt dem ryggen. Där klyftorna ökar mellan den som har och den som inte har? Där folk anser att de etablerade politiska företrädarna inte förstår vanligt folks verklighet och vardag, och inte är äkta och uppriktiga?

Självklart vill man ha förändring. Man vill ha något annat, och uppenbarligen kunde man överse med både rasism, främlingsfientlighet, sexism och diffusa politiska besked. Detta är naturligtvis djupt skrämmande. Vad kommer att hända i USA och världen med säkerhet, jämlikhet, jämställdhet och hållbar utveckling? Det återstår att se.

Här hemma finns liknande strömningar. likaså i Storbritannien och i resten av EU. I Sveriges riksdag har vi ett rasistiskt parti som växer stadigt i opinionsmätningarna. Är det ett tecken på att svenska folket blivit mer främlingsfientliga, rasistiska eller mer högerkonservativa? Nej, jag är övertygad om att det inte är fallet.

Däremot är det ett tecken på att man känner oro för hur det ska gå för sig själv, för sina barn och sina nära och kära i framtiden. För att skolan, sjukvården, och andra välfärdstjänster inte ska fungera. För att jobben ska bli färre, och vad som händer om man blir arbetslös. För att man upplever att landsbygden utarmas och det blir svårt att bo kvar, eller att det helt enkelt inte finns en bostad om man vill bo i storstan.

Förtroendet för oss som politiska företrädare minskar och politikerföraktet ökar. Vi ses inte som några ”vanliga” människor, utan som en del av en verklighetsfrånvänd elit. Till samma elit hör en stor del av media och dess rapportering.

Det är dags att vi på allvar lägger örat mot marken och lyssnar på människor. Det är nu två år tills det är val i Sverige. Om vi inte förmår vara det alternativ som svarar på människors frågor om framtiden, om vi inte förmår vara äkta i våra värderingar, då kommer kanske det som vi inte trodde skulle kunna hända, hända även här.

Kristina Nilsson (S) riksdagsledamot Västernorrland