Nya nivåer i kostnadsutjämningen glädjande för Västernorrland

Riksdagen har i dag röstat ja till regeringens proposition om ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting. Det innebär mer pengar till Region Västernorrland och till de flesta av länets kommuner.

– De här pengarna är välkomna eftersom vi har ett sjunkande skatteunderlag med negativt nationellt flyttnetto, det vill säga fler lämnar regionen än de som flyttar in från andra delar i landet. Det är ju inte bara kostnadsutjämningen som påverkar intäkterna utan det samlade skatteunderlaget i hela länet. Dessutom har vi kostnadsökningen att ta in i ekvationen. Sammantaget betyder det här att tillskottet förhoppningsvis kommer att täcka upp det regionen tappar i vikande skatteunderlag och de ökande kostnaderna, förklarar Sara Nylund, vice ordförande i regionstyrelsen.

Man kan säga att det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och en regleringspost.

  • Inkomstutjämningen handlar om att kommuner och regioner med lägre skattekraft, alltså en befolkning som tillsammans betalar mindre i skatt än 115% av den nationella skattekraften, ska få ett utjämningsbidrag.
  • Kostnadsutjämningen är till för att utjämna skillnader mellan regioner och kommuner i landet som inte är påverkbara, eller som är strukturella. Till exempel kan kostnader för att driva verksamhet vara olika i olika regioner och kommuner. Den räknas ut med hjälp av olika modeller som tar fram standardkostnader och strukturkostnader för kommuner och regioner och om man har högre kostnader än snittet i landet får man ett kostnadsutjämningsbidrag som utgörs av mellanskillnaden.
  • Strukturbidraget handlar om kompensation för tidigare tillägg som inte längre ingår i kostnadsutjämningen eller för stora intäktsminskningar till följd av förändringar av utjämningssystemet. Västernorrland omfattas inte av detta bidrag.
  • Införandebidraget handlar om att kommuner och regioner fick tid på sig att anpassa sina kostnader till förändringar i systemen från främst 2014 och 2016. Västernorrland omfattas inte av detta bidrag.
  • Regleringsposten är ett sätt att säkra upp systemet, så att om regeringens anvisade medel ett år inte går exakt jämt upp med de summor som betalas ut så får kommunerna och regionerna antingen mer eller mindre pengar, jämt fördelat per individ. Till exempel får alla regioner 2019 betala in 193 kronor per individ.

Det nya systemet tar på bättre sätt än tidigare hänsyn till strukturella skillnader mellan kommuner och mellan landsting, och bidrar därmed till mer likvärdiga förutsättningar. Det innebär att omfördelningen ökar och utjämningen förstärks.

Syftet är att så långt som möjligt ge likvärdiga förutsättningar att bedriva obligatorisk verksamhet.De 95 miljarder som ligger inom inkomstutjämningen är inte med i förslaget som diskuteras nu i riksdagen, utan enbart kostnadsutjämningen, ca 10 miljarder. I förslaget skulle Region Västernorrland få ungefär 675 kronor mer per individ i det nya förslaget jämfört med det gamla. Totalt ökar summan från 435 kr till 1111 kr med den nya modellen, enligt de senaste beräkningarna från SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/offentlig-ekonomi/finanser-for-den-kommunala-sektorn/kommunalekonomisk-utjamning-och-utjamning-av-lss-kostnader/

Nu när riksdagen röstat igenom förslaget innebär det att de föreslagna ändringarna i kostnadsutjämningen träder i kraft 1 januari 2020.

facebook Twitter Email