Skolpolitiken tar inget sommarlov

Sommarlovet har precis börjat för alla våra barn och unga runt om i länet och landet. Varken vårterminen eller skolavslutningarna blev som vanligt under coronapandemin. Svensk skola har ställt om på ett imponerade sätt, men förutsättningarna har varit tuffa. För många elever har utbrottet försvårat möjligheterna att nå kunskapskraven.

Ett stöd som visat sig framgångsrikt för att hjälpa elever som ligger i riskzonen att inte bli behöriga till gymnasiet, eller att lämna gymnasiet utan examen, är lovskola. Lovskolan är för många den där sista knuffen som behövs för att ta igen det man missat och visa sina kunskaper. Regeringen har därför satsat på lovskola för de elever som riskerar att inte klara kunskapskraven.

Nu växlar vi upp satsningarna. För att ge fler elever möjlighet till lovskola har regeringen öronmärkt ytterligare 120 miljoner kronor. Det innebär att fler elever kommer få möjlighet att ta igen studier under sommaren och att kommuner och friskolor får full kompensation för detta.

Coronapandemin innebär en prövande tid för oss alla. Det blir extra tydligt hur viktig skolan är för barn och unga, inte minst de med tuffast förutsättningar. Satsningen på lovskola är därför också ett viktigt led i att stärka jämlikheten i svensk skola och fortsätta att höja kunskapsresultaten. Att ge mer tid i skolan för de elever som behöver det mest är en viktig åtgärd för att fler ska klara skolan.

Ett efterlängtat sommarlov med lovskola, sol och bad har precis börjat men skolpolitiken tar inget sommarlov. Det är en hel del på gång och med satsningar på skolan kan vi bygga ett starkare samhälle.

Tre viktiga betänkanden har nyligen lämnats över till utbildningsministern: En mer likvärdig skola, Planering och dimensionering av gymnasial utbildning samt Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. Så det är mycket på gång inom skolpolitiken och mycket för oss politiker att läsa under sommaren så att vi kan diskutera förslagen närmare i höst.

Likvärdighetsutredningen har jag hunnit kika på och den lämnar förslag på åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen. Genom bland annat allmänt skolval med gemensam antagning, ändrade urvalsregler samt åtgärder för en mer likvärdig och ändamålsenlig resursfördelning.

Vi vet att resultatskillnader mellan skolor har ökat i Sverige under många år. Det råder också bred enighet om att dessa ökande skillnader i mycket hög grad kan hänföras till en ökad skolsegregation. En stor del av skolsegregationen i grundskolan vet vi beror på boendesegration, men vi vet också att skolvalet är en bidragande orsak till den ökade skolsegregationen.

Skolan kan – om den fungerar som den ska – ge varje elev chans att med eget arbete och ansträngning lyckas, oavsett var i Sverige man växer upp eller vilka föräldrar man råkar ha.

Sverige har tidigare haft ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen. Där är vi inte i dag. Men dit ska vi.

Malin Larsson

facebook Twitter Email